hoppsan är du här!

skulle ut med jobbet samma vecka jag hade pratat med Mr C och mr D. Jag hade tänkt hålla mig utanför flirt och hångelstadiet... jag skulle agera mogen snart medelålders tråkig... bla bla bla. Och hur gick det? inte alls...

Precis innan jag skulle iväg på AW, plingade det till i telefonen. Mr C- vad kunde han vilja? Jo han undrade om vi inte i alla fall kunde vara KK? Vad skulle jag svara på det? Jag ringer upp och nu mina vänner skall ni få höra - Han sitter på dejt!!!!! Tjejen han dejtade  pudrade näsan och därför skickar han sms till mig. Jag sa att den diskussionen kan vi ju ta en annan dag - jag skulle minsann ut å roa mig jag med!
Efter några drinkar på sportbaren drog tjejgänget över till ett annat ställe. Och som alla tjejer gör går vi två och två på toaletten. Döm om min förvåning när jag stegar förbi ett bord på restaurangdelen - där sitter Mr C! Med sin dejt! Ha ha ha ... han blev nog lika förvånad som mig! En timme senare var dejten dumpad och lilla jag stillade närhetsbehoven! Och jag som skulle vara pryd...

testa dejtingsajt...

har jag inte gjort förut... men nu var det dags. Jag hade väl inga större förhoppningar än att träffa knäppgökar, människor som inte kan träffa någon i verkliga livet eller såna typer som bara vill strula till det... och vilken kategori tillhörde jag själv? Troligen alla tre...

Men oj vad svar jag fick! Då blev den stora frågan... Hur gör man nu? Måste man svara alla? måste man svara på flirtarna? I så fall får jag säga upp mig å bara svara... och hur svarar man på mail med "tjena snygging! ska vi ses ikväll? ring" ??? för det första - skriv något kul! För det andra va lite snygg på fotot... ja det finns hur mycket som helst men var lite intressant... jag har faktiskt inte lust att träffa nån jag inte pratat med, vet något om, eller tycker är oattraktiv och tråkig... men visst fanns det någon/några som fångade mitt intresse.

Ska bara tillägga, så jag slipper kommentarer på det, jag vet att jag inte är snygg alla timmar på dygnet, inte attraherar alla människor, inte är rolig och intressant för alla... men jag är jag och jag måste väl inte träffa folk jag inte vill lära känna???

Mr C eller Mr D?

Vem skulle jag välja? Elak som jag är valde jag båda... fast lite olika... mr C hade jag långa nattliga samtal med... Mr D sov jag med... fast inte samtidigt. Mr C ville jag vara fysisk med - hela min kropp bara ville... fast jag försökte att inte träffas... jag kunde inte släppa honom helt så därför var det bättre att bara prata. Mr D var jag fysisk med... men pratade inte...men vi var som ett gammalt gift par... inte så ofta sex men sov ihop... gjorde saker var för sig - men även tillsammans.

När skulle sanningen komma fram? I en mindre stad, finns inga hemligheter... och killarna råkade ha samma kompisar och ibland spela i samma lag... om sanningen skall fram, det var svårt...fast Mr C ville att det vi hade var en hemlighet, och tillsammans med Mr D ville jag ha det hemligt... men någon gång måste jag vara ärlig.

Så en tisdag, på väg från jobbet tog jag tag i mitt liv...jag skulle vara ärlig... eller lite mer ärlig i alla fall. Jag ringde Mr C, tog upp dilemmat med att jag vill ha honom men att det inte funkar - jag träffar andra och att det är därför jag undviker att träffas. Det kom inte som en överraskning eftersom vi vet, vi känner varandra för väl, vi båda träffar andra. Så vi kom överens - inget mer mellan oss skulle ske.

Tre timmar senare, dags att prata med mr D. Han undrade över oss, varför jag verkar frånvarande, varför jag inte vill... men det är alltid han som inte vill annat än att ligga sked! Men trodde vi avslutade samtalet med att vi i alla fall är vänner... skönt äntligen inga förpliktelser igen!

att vara i ett förhållande... eller inte...?

det är frågan... om man inte känner att allt är bra... kan det ändå funka? Om man tycker personen är rolig men inte kan vara allvarlig, om personen är snygg men ger inget pirr i magen - ska man fortsätta då? Om man bara pratar men aldrig träffas - är det någon mening att försöka få tid till varandra då? Och när man träffas kramas man bara - aldrig nakna kroppar tätt omslingrade...

Vad är det jag sysslar med? Är jag så rädd för att vara ensam att jag inte kan bryta ett " låtsas förhållande"? Egentligen inte. Mister du en står det andra i kö... och kramas det kan man ju göra med sina kompisar, skratta gör jag med mina vänner...

och så kom...

... mr D in i mitt liv. En kväll på krogen, när jag var den som skulle köra, stod han där i baren med sina vackra ögon. Det tog ett tag innan han kom fram, jag skulle just gå... han fick mig att skratta, han var charmig... och lite yngre. Jag föll...och han fångade mig...frågade om numret och jag gav det rätta innan jag tog bilen hem.

Trots det dröjde det två veckor innan vi träffades på nytt... hemma hos honom innan vi skulle träffa hans vänner på stan. Han var lika charmig då som innan... han fick mig att må bra, att känna lugn...så vi fortsatte träffas, oftast utan sex men vi blev ett par...jag kände mig speciell när jag var nära honom, när vi vaknade på morgonen... myste innan jag traskade the walk of shame hem till mig. Vi var alltid hos honom...det är så svårt att släppa någon innanför mina tjocka murar till min borg...min familj...nu var jag den som ville ha livet hemlighetsfullt.

att bara finnas i hemlighet...

är inte lätt. Och varför dölja att vi träffas? Jo om det är barn inblandade... klart jag inte presenterar någon det första jag gör här hemma och detsamma gäller ju för honom... men för vänner?

För några månader sedan var jag på krogen med mina vänner och han med sina... ja på samma ställe. våra blickar möttes och båda visste att vi kommer att tillbringa återstoden av natten tillsammans. Men ingen tog någon kontakt med varandra... vi bidade vår tid... ja tills det var bara en liten stund kvar innan stället stängdes...mina vänner drog sig hemåt men hans var kvar... då kom han fram, i ett töntigt "fem i tre raggningsförsök"...ja det var vad alla andra trodde. Men vi visste och snabbt for vi in på toaletten för att stilla de allra värsta behoven. vi fortsatte sedan på annan plats, hela morgonen... innan det var dags att skiljas åt, i hemlighet...

Men för vem är vi tysta, vem skulle bry sig egentligen? Jag bryr mig, jag vill finnas... vill att det ska vara vi även när det är ljust. Men han klarar uppenbarligen inte det. Så jag stänger av...klipper banden och försöker glömma. Han fortsätter höra av sig... och jag är kall. Jag är ensam, ensam i känslorna, ensam i natten, ensam med mina minnen... men lukten av honom dröjer sig kvar.

... i min säng...

ligger jag ensam... önskar att du var här... andas bredvid mig...känna din kropp och din värme. Jag skulle smugit mig ur sängen för att fixa kaffe till dig... bara du var här. Jag vill kramas, pussa dig vaken, se dina vackra ögon... håll om mig. Låt mig få vila i din famn... känna mig trygg och älskad... Men var fan är du????

vintern...en tillbakablick...

Mr C och jag hade långa samtal hela vintern, även när jag under en semesterresa befann mig utomlands. Vi hade bara träffats och tagit en fika... inget pussande, ingenting... vi var bara vänner som pratade om livet, gammal kärlek, sex och skilsmässa... Han separerade under tiden från sin fru... och nej, jag hade inte något med det att göra...Jag var bara ett stöd, någon att prata med.

Kvällen jag kom hem från semestern, åkte jag dit - till hans hus... bara för att träffas, dricka te och prata. Jodå, te blev det... och av åkte kläderna! Herregud så nervös jag var... det kändes som allra första gången ( vilket det ju var med honom)...

Vi fortsatte träffas, då och då under vintern, när vi hade tid... annars pratade vi varje kväll i flera timmar... han var hos mig - jag hos honom... men allt vi hade var en hemlighet...tills jag blev kär, riktigt, riktigt kär och drog mig undan. Orkade inte bli sårad... och för att skydda mig själv svarade jag inte i telefonen.

Jag ville att han skulle känna som mig... men jag har ju kommit längre bort från förhållandet med Mannen. Jag ville inte leva i en hemlighet, jag vill inte... jag vill ju ha... dig.

en konstig känsla...

...infann sig när jag träffade mr C igår. Jag dras rent fysiskt till honom, vill ha honom... känna honom nära.... men eftersom vi träffades mitt i stan, offentligt, och skulle på en tillställning tillsammans så kan man ju inte bara slänga av sig kläderna... hur skulle vi förhålla oss? Som vänner? Herregud - jag vet ju inte ens var jag/vi står... det blev en kram när vi sågs, fast mina läppar hungrade efter hans - jag var tvungen att hejda mig... i smyg, omringad av mörkret, kunde jag ta mig närmare honom, ta lite försiktigt och inandas hans doft... FAN!! Jag hade lovat mig själv att lägga ner... tills han bestämt sig. Varför dras jag till det omöjliga... men hoppet dör inte... det kan ju bli vi...

hösten... del 3...

Trots att jag var dödstrött och hade min "barnhelg" övertalades jag att gå med vänner på idrottsföreningens årsfest. Jag hade inga förhoppningar där, gjorde mig inte så snygg som jag brukar och planerade för en tidig hemgång...  men herregud så kul jag hade! När jag kom dit presenterades jag genast för diverse singlar - men ingen föll mig speciellt i dejtsmaken (trots en del snygga kropppar)...jag dansade, skrattade och pratade om vartannat. Att bli betraktad som stadens hångelsugnaste 30 + på en sån tillställning var inte mitt mål. Min tanke var att skärpa till mig eftersom alla känner alla och rykten sprids fort. En sambokille räddade mig flera gånger från hångelsugna danspartners, tack gode gud för denne kille som man kunde dansa med utan försöka förhindra kyssar. En yngre kropp dansade jag nära tätt och för andra såg det nog väldigt mysko ut eftersom jag blev varnad för honom ett antal gånger - nekade att följa med in på toa eller ut i den mörka skogen... men jag visste mer om honom än vad han visste om mig... en annan skickade hela min hals och borrade ner ansiktet mellan brösten... hur skulle jag räddas nu? Jag puttade bort honom och tog tag i den mest arroganta killen på stället - mr C.

Vi dansade, tog taxi till ett uteställe i närheten, dansade ännu mer... ja han har ett arrogant och nonchalant sätt men oj vad jag ville ha honom...han berättade att han låg i skilsmässa och jag lät honom ta alla initiativ till kroppskontakt. Och vad gör jag - hånglar i baren! Igen! Och när vi skulle gå frågade han om jag ville följa med... men hör och häpna: jag tackade nej! Jag fegade... ville inte vara den andra, inte ens för en kvart... och vandrade hemåt själv på morgon kvisten...stolt över mig själv men ville ju egentligen ha honom.

hur vet man...

...att känslan är rätt? Kan man lita på sin sin känsla? Och är den besvarad på samma sätt? Jodå  känslor har man haft förr, många gånger... men jag har ju bara träffat män sin inte varit bra för mig... som varit överdrivet svartsjuka, tagit makten över mig genom ord eller slag... Kan jag då lita på att när jag blir kär är det bra? Om andra människor har ett varningssystem som säger att den personen är en schysst människa - vem har då kopplat ur mitt? Det är inte så att jag faller för kriminella eller machomän.. nä oftast för människor som slukas upp av sitt jobb, sin träning eller sina intressen... har väl varken sett bra eller mindre bra ut, men jag har gjort tvära kast från idrottare till nallebjörn för att slippa ifrån att avsäga mig rätten till mitt liv. Men det har inte hjälpt... i slutändan fastnar jag alltid där...

Men jag vill lita på känslan, fjärilarna i magen, hjärtat som slår fortare och oförmågan att uttrycka sig på ett intelligent sätt... längtan efter den andre... men samtidigt veta att personen vill mig väl... just nu finns det en som får mig att rodna, att inte kunna äta eller sova... coh han vill träffa mig på lördag!!!

bakom mina solglasögon...

Satt idag på ett café med vännen och fika efter jobbet. Eftersom hon också är singel spanade vi in alla av motsatt kön som gick förbi. Jodå en och annan man satt på caféet också i solskenet och försökte bättra på brännan. Men hur ser folk ut egentligen? Nu pratar jag inte om att ha de dyraste kläderna eller vara jättetrendig ... man kan se hyfsad ut ändå... nummer ett: klipp er! Eller om hårfästet tenderar att krypa längre upp för varje vecka - raka av det! Helikopterplatta kommer aldrig att bli sexigt! Ta bort näshåren! Och ansa ögonbrynen, de ska inte se ut som övervuxen grästuva! Nummer två: män i förstora byxor som inte är ute efter att visa sin vältränade rumpa i kallingar försedda med reklam för diverse designers - köp byxor i rätt storlek! Nummer tre: inga strumpor i sandaler!!! Sen gäller ju alltid - hel och ren! Lukta gott!

Har du arbetskläder - välj rätt storlek så att vi sedan kan få fantisera vilt om era muskulösa armar runt våra kroppar... era grova händer på våra lena ställen...

Tja så kan man ju få en hel eftermiddag att försvinna... men tro inte att vår abstinens för män försvann... och särskilt många var det inte som triggade igång fantasin...

att vara singel...

...innebär för mig att inte vara bunden till en annan människa. Jag har bara haft längre förhållanden i mitt liv, utan singelliv längre än nån månad mellan varje relation. Jag har låtit mina män ta över mitt liv och makten över mig... jag vill kunna bestämma själv. Att vara singel innebär därför att jag är fri att göra vad jag vill  - detta utan att skada nån annan. Att vara ärlig med att jag inte är ute efter en relation innan jag anser att jag mogen för det och att alla känslor finns där de ska vara... sex på lika villkor. jag är fri i mia tankar och fördömer ingen för hur de lever - alla gör sina val. Mitt val var att komma över honom och att må bra, bättre, bäst! Mina val är för hur jag lever är inte alltid enkla, eller begripliga men jag reflekterar över dem och försöker lära mig något.

Att gå ut på krogen -flirta- och ha kul var och är en prioritet. Kanske väntar drömprinsen där man han kan lika gärna finnas i kassakön på ica. Vi möts när vi ska - det är inte ödet när det sker. Men under tiden ska jag ha kul!

Att ha sex med olika män, kan man ju tycka olika om. Men jag gör inget som är olagligt... och försöker inte ta dem som redan är upptagna - men jag kan ju inte veta om det är så. varför är det mer okej för killar att ligga runt men inte för tjejer??? jag bara undrar... sen är det ju allas ansvar att skydda sig!

hösten... del två...

Ja efter en månad eller så var det dags för tjejkväll på stan... och vad hittar man då, jo en man i 40 årsåldern ( ja bland annat). och han var bara så underbar i min vodka-redbull fyllda hjärna. Jo jag pussade på både en å två grodor innan jag träffade mr B den kvällen... och var hittade man mig - hånglandes på dansgolvet på stans värsta uppraggningsställe. ( Det ställe Mannen alltid gick med sina killpolare för övrigt). Men jodå jag var en snäll flicka och sov hos den ena tjejpolaren som var med - kanske berodde det på att jag hade moster rosa på besök mellan benen... men efter ett antal nattliga telefonsamtal var det dags att träffas och javisst - en groda hoppar alltid självmant - ner i bingen. Men snacka om att bli besviken, och jag funderade på hur jag skulle trassla mig ur det här - han var ju kär ... och jag tog taxi hem. Och vad händer efter två veckor, utan att träffas och knappt prata gör B slut! Slut på något som inte ens fick sin början... jag var ju på jakt efter något annat redan när jag stängde hans dörr i höstnatten... Men vad ville jag ha? Inte var det ett seriöst förhållande i alla fall... jag ville ha kul, göra vad jag ville och leva på mina villkor, träffa vem jag ville och bestämma över mitt liv...

 

hösten... en tillbakablick...

Mannen tog sina grejer och försvann ur min framtid på måndagen och en timme senare hade jag en dejt med en granne... vi kan kalla honom A. Tjohoo! Starkt jobbat! Lördagen närmade sig och det var dags att ta hand om kroppen för att se så bra ut som möjligt ( ja vet men insidan är ju redan så vacker! ha ha ha). hem till honom, förfestade och sen ut på krogen. En krog jag tidigare inte varit på men som senare kommit att bli mitt andra hem... och vad gör jag??? Som en jävla fjortis står jag någon timme och ett antal drinkar senare och hånglar i baren!! Jag som passerat 30! Med en man som är min granne! Och som är typ 20 år äldre än mig!!! Hur tänkte jag då? Svaret är givetvis inte alls!! och vad tänkte jag när vi tar en taxi hem till honom - ja inte att jag skulle landa i min egen säng som hade varit det bästa... utan hem till honom - intar en massa ställningar i diverse rum och sen börjar hjärnan fungera... jag tar mina kläder i handen - tackar för mig och vandrar" the walk of shame" två radhuslängor hem med jeansen vid knäna.... vad i hela friden hände? Nu kan ju Mannen inte ta mig tillbaka OM han skulle vilja... jag är förstörd, skäms men fortsätter träffa mr A i flera veckor i vad vi tror är i hemlighet... Men vilka hemligheter kan man ha i ett litet radhusområde???

inte ikväll, hjärtat...

Var hemma hos killen jag dejtar inatt och hoppades givetvis på lite sex. Ja man kan väl säga att vi har ett förhållande... jo om ser oss på håll så...vi är gulliga - pussas å kramas även ute bland folk... men de där aktiviteterna man sysslar med i vågrätt ställning är det lite sämre med. Jag har aldrig varit med nåt liknande. Vad händer i en killes lillhuvud? Han kan skryta om allt han gjort - all hans erfarenhet men allvarligt med så mycket snack hade jag ju uppskattat lite aktion!!! Men så fort vi eller helt ärligt jag vill och får igång honom så kommer ursäkterna... inte nu jag e trött gumman... inte ikväll jag måste fixa allt hemma... nej jag vägrar tro att jag gör något fel... Kanske bäst att skaffa en älskare??

Jag vill ha...

en MAN! Någon som tar emot mig när man faller... någon som vet hur man behandlar en kvinna i sängen...

Jodå det finns gott om människor med snopp som tror sig veta vad vi vill ha... men det handlar inte om vad kvinnor i allmänhet vill ha... vi är alla individer... precis som män. jag vill ha någon som är bra för mig, som tänder mig och som tänder på mig... som tycker om sex - inte bara k****a.  Nu tenderar jag att generalisera men yngre är inte lika bra som de med längre erfarenhet...nä jag menar inte i centimeter. var hittar man sådana män som är kärleksfullt brutala i sängen som man kan få leka med - pilla på - överraska och erfara med?? Som inte sitter fast i porrfilmsmoves eller stön? Om så bara är ett KK - jomen visst kom hit mannen så vi kan leka med varann...!

Sup mig snygg...eller inte...

Senaste halvåret har man ju sprungit runt på stans alla krogar... letandes efter han som e min nästa kärlek... ja jag vet att det är patetiskt att tänka så men singellivet e ju inget för mig. och jag tror visst att jag måste pussa många grodor innan drömprinsen ploppar fram. jag är totalt nördig när det gäller flirtregler på krogen... bara för att man är glad och ler - vill jag inte ligga med vem som helst!!! Jag tycker om att träffa människor - att prata, skratta och träffa nya bekantskaper. Men måste jag ligga med alla? nä och tro inte att bara för att du bjuder mig på en drink ska jag hoppa in i taxin med dig. Och tro inte att jag tycker att du blir snyggare för att du bjuder mig på tre... och jag blir inte snyggare i dina ögon - jag är redan vacker! Och ser du inte det - skaffa glasögon! Jag har ingen tanke på att följa med dig hem när vi båda tittat djupt i diverse flaskor - fyllesex kan man lika gärna vara utan - jag vill ha närvaro i sexet annars kan jag lika gärna ta hand om musslan själv!