fina flickor fiser...

... inte tillsammans med killar... eller? Så hur gör vi då? Alla människor fiser ju eftersom alla producerar gaser i tarmarna när maten jäser men även för att man sväljer luft. Fisarna består av mest kvävgas men även metan och vätgas som faktiskt är antändningsbara. Flatulensen innehåller även små mängder svavelgas vilket gör att det luktar illa. För vem fiser egentligen jordgubbstårta? Och pruttljudet, ja det kommer av att ringmuskeln och skinkorna vibrerar. Och visst är det pinsamt att prutta när nån är i närheten? och hur gör man när man är nyförälskad? inte fiser man då - nä man kiper och håller den inne.... och hur uppblåst kan magen bli?


 Måste bara berätta om en kompis till mig som sov över hos en kille hon var intresserad av.  Hon var jätte fisignödig men knep fast han redan somnat. Så när dom ligger där å skedar, hon bakom honom så släpper han en brak - rakt på henne!!! vad gör man då? jodå hon vänder sig snabbt om och fiser tillbaka samtisdigt som hon utbrister "kan du kan jag!!!"
Nä det blev inget mer sova över för dom i alla fall!

den sexigaste dialekten...

.... är överraskande - göteborska! Detta enligt e-kontakt ( som jag oxå läst i Kattis) som frågat sina medlemmar. Jo jag kan ju hellre tänka en go göteborgare än en skåning, eftersom jag då inte skulle förstå vad han säger... eller norrlänning som inte pratar tillräckligt fort och med många ord så att jag stannar i lyssnandet... men jag har helt fel enligt undersökningen, göteborgskan kom först sedan var det norrlänska, värmländska och skånska som var sexiga dialekter...
Men spelar egentligen dialekten så stor roll, bara man talar kärlekens språk och den kan alla dialekter....och man vill ju bara höra vackra ord i sitt öra, på vilken dialekt spelar ingen roll bara det sägs med känsla....

orsaken till att man vänsterprasslar...

har enligt Victoria Milan frågat några av sina medlemmar, (fast jag läste undersökningen i Kattis). Och inte helt överraskande var det främsta svaret att man ville ha lite spänning i sitt liv.

Men allvarligt, vill man ha spänning - kolla på en läskig film, kissa på ett elstängsel, planera ett bankrån ( som man ändå inte vågar genomföra), hoppa fallskärm utan skärm, anmäl dig som frivillig när ett gäng S/M killar ska provtesta piskor på pungen.... ja men gör vad fan som helst för att få lite mindre tråkigt i livet. Din fantasi sätter gränser, men jag lovar dig att din äkta hälft tycker inte det är spännande med kli i musen.

Svar nummer två var lite mer " oj hur tänkte du nu???". 16% menade att det kunde vara en vitamininjektion för förhållandet. Menar man inte baciller??? Och injektion kanske inte ska förväxlas med sprut...


Allvarligt alla som funderar, och jo jag tycker att det är upp till var och en att vara otrogen. Men att ha på sitt samvete att man sårar någon man älskar eller har älskat, det är mindre kul så snälla tänk er för. Och skydda er så inte andra blir smittade av dina tillfälliga kåthetssläckandepartners baskilusker.

lika barn leka bäst...

eller kanske inte...Leka är kul med nån som kanske inte alls är lik mig... men att leva med kanske man behöver vara lika på något sätt... och då menar jag, att jag vill ju inte leva med en kvinna som precis som mig har PMS, bloody Mary på regelbundna besök osv....( nej jag har inga fördomar mot de som lever i relationer som inte ser ut som mina, utan tycker snarare att det är starkt att inte leva efter de normer som tyvärr finns i samhället. Men det är inte en relation som jag strävar efter, Men vem vet hur min framtid ser ut?)

Men även om man är olika måste det väl finnas lite likheter? Samma grundläggande värderingar eller skostorlek....? Ja det är ju upp till var och en att se vad som är viktigt. Jag har själv levt med män som inte haft samma syn på andra människor som jag. Jag försöker att inte dömma andra ( alltför fort) utan se till hur personen är... medan flera av de män jag valt dömt utifrån hårfärg, hudfärg och vilken religion man tillhör. Oj vilka diskussioner jag haft som blivit gräl.... bara för att det är viktigt att behandla människor med respekt och jag vill ha människor runt omkring mig som tycker likadant - så ja där tror jag att lika människor leker bäst. men måste man ha likadana intressen?  Absolut inte...  herregud lät mig få vara ifred ibland!! med mina kompisar.. eller att sitta å knyppla i ett litet hörn om jag nu skulle vilja det!!!

Men att vara lika och leka lika kan ju oxå tolkas på olika sätt i sängen. Att om nån vill ha rollspel så är det ju fantastiskt bra om den andra oxå tänder på dammsugarförsäljare som ringer på dörren.... men olikheter är oxå bra , om en vill ha koppel och gillar att bli piskad är det väl en förutsättning att den andre delar intresset men däremot gillar att piska...

Det bästa förhållandet är det där kärleken mellan två personer är större än behovet den ena har av den andra.

Det finns hopp...

... om att hitta nån även om man är äldre. Inatt var jag ute och fick på småtimmarna syn på ett äldre par, 60+, som stod i baren, hånglades! Dom slickade verkligen varandras halsmandlar i säkert en timme innan det var dags att ta sig ut på dansgolvet - fortfarande mun mot mun. Väl på dansgolvet tog det inte många sekunder innan höftrulllningarna förbyttes till torrjuck!! Jag skrattade så jag höll på att dö!!! Men vad underbart att finna nån bara så där! Jag blev så himla glad av att se dom! Inte blev det sämre av att de senare kom fram till baren för att skriva ner och byta telefonnummer!!!
När jag blir gammal vill jag oxå bli sån! Kåt, glad och stark så man vågar bryta normativa mönster och bete sig som nyförälskade tonåringar ( eller fulla medelålders människor på krogen)!! HEJJA HEJJA!

Hjärtat har inga rynkor <3

buksvågerskatt...

...hur mycket är det egentligen? Man har hört allt från en femma, guldpeng eller 12,50. Men rundar man av upp eller ner? Finns det nån som har fått in pengar? Och hur sjukt är inte det? Som att vi tjejer är en ägodel, en sak, som man betalar för att använda... och vad tjänar vi tjejer på det? Jag undrar just vem som kom på det och hur många hjärnceller den eller dom har? För hur tänkte dom/ den? Vill man veta vem i kompisgänget som har varit inne innan? 
Tack å lov att vi tjejer inte kör med samma nerväderande strategi...

buksvåger...

 är benämningen för två (eller fler) män som har haft sex med samma kvinna... Spelar det någon roll hur man gjort?  Jag tänker liksom på benämningen av "svåger"... fittsvåger, svalgsvåger, anussvåger,slicksvåger.... Ha ha ha!
Och vad är vi tjejer? Jag har hört benämningar som kuksvägerska, såssvägerska och självklart buksvägerska... Finns det fler ord? Jag vill veta!
Men om peronen har haft sex med både tjejer och killar? Vad blir det då? ja för visst kan man ha sex med olika och inom typ samma kompisgäng...? ( fast jag gör ju inte så)
  

fula kompisar...

...har många snygga tjejer. och enligt en del menar att det är för att man själv skall framstå som snyggare.... Men hallå!! Jag har kompisar som jag trivs med, som jag kan skratta, gråta och vara allvarlig med. Och som kan visa sina känslor för mig, som jag kan stötta eller pusha... jag har aldrig valt kompis efter utseende eller för den del blivit vald till kompis... detta kanske är ett fenomen som finns mest bland tonåringar? Men nä, enligt forskare (som aftonbladet visar på från 2009) inträffar detta ofta och att snygga kvinnor väljer fula män för att se snyggare ut... men vart tog kärleken vägen???? Inte kan man välja man för att han är ful??? Eller det kanske är jag som är konstig....

Men jag har i alla fall de bästa vännerna, kloka, roliga, stöttande OCH snygga. Men skönheten sitter i betraktarens ögon inte sant????

att gömma sig i vassen...

...trodde jag skulle bli sommaerns tillhåll för mig. Trots alla dieter som tidningarna har skrivit om och som jag totalt ignorerat passade bikinin. De få dagar på min semester som det inte regnat eller varit grått på himlen har jag fördrivit på stranden. Jag har inte varit smalast, inte bredast heller utan bara jag, i klädd små tygbitar... och vem har brytt sig? Ingen hoppas jag. All denna hets under våren och försommaren att man måste vara smal...jättesmal... ät det eller det... uteslut detta... bla bla bla....skapar bara dålig självänsla för dem som har nått kilo förmycket... men allvarligt, vad i hela friden gör det? Så länge kroppen inte mår dåligt. Jag äter hellre än svälter! Jag njuter hellre än får dåligt samvete! Min enda tanke när jag har munnen full av choklad... fem sekunder i käften- fem år på höften!

du får ligga med mig...

.....

http://www.hannafriden.com/musik/systrarna-logren-om-sanningen-ska-fram-ii/


Tjohoo så sant! Var en man!! ha ha ha

gurkan, kvinnors bästa vän...

... är en gammal favorit men fortfarande aktuell...

 

Därför är GURKOR är bättre än KILLAR!

Den genomsnittliga gurkan är åtminstone 15,7cm lång.

Gurkor håller sig hårda en vecka.

En gurka talar aldrig om för dig att storleken inte har nån betydelse.

Gurkor blir aldrig alltför upphetsade.

Gurkor lider aldrig av prestationsångest.

Redan på grönsaksavdelningen på ICA kan du känna på gurkan och genast få veta hur hård den är innan du tar med den hem.

Gurkor kan alltid komma ifrån på helgerna.

Gurkor respekterar alltid dig på morgonen.

En gurka frågar aldrig: Är jag den första?

Gurkor struntar i om du är oskuld.

Gurkor säger inte till andra gurkor att du är oskuld.

Du kan ha så många gurkor som du bara klarar av.

Gurkor ställer aldrig till med scener för att det ligger andra gurkor i kylskåpet.

Gurkor har inget emot att gömma sig i kylen när din mamma kommer på besök.

Gurkor säger inte att de gillar dig bättre med långt hår.

En gurka överger dig inte för en annan kvinna, en annan man eller en annan gurka.

Gurkor spelar inte gitarr, kör mc och försöker inte finna sig själva. 

Men nu för tiden har väl gurkan fått konkurrans av av dildosarna... för de finns ju i varje kvinnas hem... ja ofta i sovrummet vilket är bättre då den finns närmare till hands än gurkan i kylskåpet, den är förhoppningsvis inte lika kall heller... så jag har faktiskt gått över till en liten rosa.... 

 

katten är...

singelkvinnans bästa vän, eller?

Man har ju alltid hört att alla singeltjejer har katt... eller ännu värre alla singeltjejer med katt har känslomässiga problem? Hur menar man då? Smittar katten människor utan kulor, med konstiga känslor och beteenden - självständighet, lusten att ryta ifrån ( fast det bara blir ett mjauande) eller lusten att vara nära och bli smekt? Om människor då tar efter kattens beteende vad får vi då? Jo, en egensinnig person som går sin egen väg och vill själv bestämma över sitt liv, hon är trogen mot den som tar hand om henne på bästa sätt och det går inte att kuva eller sätta sig på henne... Tro fan, att män inte gillar katter! Därför vårda din kvinna väl - så är hon dig trogen, låt henne ta ansvar för sitt eget liv och försök inte bestämma över henne och hennes vilja...

Jodå jag vet att en del killar gillar och har katter, kanske för att de inte heller vill bli kuvade, har stor integritet och klarar av att själva ansvara för sina handlingar. men i min värld är det faktiskt fler par som har katt ( ja förutom jag själv då) och det är mer av praktiska själ, katter jagar möss och kräver inte lika stor omvårdnad som en hund (jag vet att de kräver lika mycket kärlek men inte långa promenader i ösregn). för min del handlar det framför allt om att jag är så himla mörkrädd - då känns det skönt att det finns nån som sover i min säng! 

morgonstånd...

...har guld i mund.

På morgonen när man vaknar befinner man ju sig, förhoppningsvis, i en lite ytligare sömn, drömsömnen ( ja, jag vet man drömmer flera gånger per natt) och då aktiveras hjärnen vilket med för att både klitoris och snasen erigeras!! Ja att killar har morgonstånd, det vet jag, men att jag som tjej skulle vara lite kåtsvullen i underlivet, nja det har jag aldrig tänkt på... det är ju inte så att resningarna beror på sexfantasier eller sexiga drömmar nä det kan faktiskt mer ses som en träning inför att lättare få erektion i vaket tillstånd ( ja ur ett fysiologiskt perspektiv). Och detta inträffar mellan fyra och sex gånger per natt!! Och hårdheten kan hålla i sig i en timme!!! Oj! Så vaknar du med en sängkamrat med stånd betyder det ju inte att han/hon e kåt... men varför chansa! Vaknar du med ett stående problem- ta tag i saken så får du lösningen i handen!

ja tack gärna en halv orgasm...

...kommenterade en kompis efter att ha fått fotmassage. Det var nästan bättre än sex! Så jag provade eftersom det ändå känns som man lever i celibat. Men nej... ingen orgasm för mig... jag hatar när man pillar pa mina fötter... och jag hatar att pilla på andras. Finns det en osexigare kroppsdel? Skor är snyggt men fötter? Usch vad de kan lukta... och man går ju på dem hela dagen...nä det blir inget mer fotpillande på mig i alla fall.

dina regler...

eller kanske singelvarldens regler, vad vet jag? Jag har inte hittat dem i nagon lagbok sa det ar nog mer regel med undantag eller?

Forsta natten med mr D, kom jag hem till honom efter en utekvall...min tanke var att fa mysa lite naken och nara...eller okej ja jag ville ha honom. Men mr D ville annorlunda, bara sova. Bara sova??? Va?? Tande han inte pa mig eller? Ville han inte ha mig? Regel nummer 1: inte ligga forsta natten. Tankarna for genom skallen nar jag traskade hem pa morgonen, jag hade aldrig varit med om nagot likande, det har ju varit jag som tackat nej (och ja det kanns battre for mig om jag far leka "fin snall duktig flicka"). regel nummer 2: ga hem innan klockan 12. Och ja, det har jag alltid lyckats med.

Vi har pratat om varfor det inte blev nagot rullande bland lakanen. vill man kanske nagot mer seriost sa vantar man... och den som vantar pa nagot gott vantar aldrig for lange....

saknar...

saknar dig och din kropp... saknar att ligga pa din arm, att hora dina andetag nar du sover... saknar att skratta med dig, att se dig le... att hora din rost...kan inte glomma hur mysigt det ar att somna med dina armar om mig, men aven att vakna med dig. Veta att du satter pa kaffe och ger mig i sangen... Men vad gjorde jag for dig? Inget antar jag...

Nu gar det dagar innan vi hors av, innan det dyker upp nagot gulligt eller ogulligt sms... jag vagar inte ringa.. bara sms som du inte svarar pa. Vad har hant? Kanske hor du av dig, kanske inte... men jag haller tummarna att det snart snart snart kommer ett samtal fran Mr D...

starkt kaffe...

som nastan vander sig i magen brukar man ju pa skoj saga ar en fosterfordrivningsmetod. Haromdagen drack jag kaffe med en van som INTE dricker kaffe och rakade saga sa nar jag smakade pa detta ackliga hemska svarta som fanns i min kopp. Och hon svarade da:' oj kan man bli gravid av kaffe, det visste jag inte.'' vad svarar man da? Men herregud for att bli gravid behovs bade en kvinna och en man! Hur ska kaffet fixa det? fosterfordrivning det ar som abort... "jaha vad bra, vilken enkel metod om man skulle bli gravid, ja om man inte vill behalla det da" svarade hon. Vad sager man till nagon som uppenbarligen missade biologilektionerna i skolan?

sparris eller frukt...

ger olika smak... inte bara i munnen utan aven darnere, pa kanske bade tjejer och killar. Vem vet? Sparris ar ju inget man ska testa om man vill att mannen ska ga ner sa jag valjer frukt. Ananas, melon, jordgubbar i alla tankbara varianter, allt for att smaka sa gott som mojligt. Om nu han skulle ringa och be mig komma over... men ar det lika gott om mannen skulle surpla annanasshake alla veckans dagar? jo kankse for om han ar rokare, alskar lok (framforallt vitlok) eller knaprar chili kan man kanna smaken... men vem gurglar sagge och funderar pa smak?

vem vill ha hår i maten?

Inte jag i alla fall...i diskussioner med kompisar är smaken som baken - delad. En del av mina vänner rakar sig inte alls eftersom dom, två stycken tycker så, att man ska vara naturlig. Gud skapade kvinnan med hår där, varför då raka sig? Majoriteten av vännerna menar att det är självklart att ansa, mer eller mindre. Ja med det menar de att antingen ha en liten tofs på berget kvar eller hålla allt kort. Killen ska ju inte behöva leta sig fram i en urskog för att hitta. Jag och några till ( ja vi verkar vara en minoritet oxå) går loss med hyveln och skövlar hela området. Killen ska minsann inte behöva nån karta för att hitta rätt, vi vill ju njuta inte fundera över vilken stig han hittar i snåret. Och min erfarenhet visar på att jag blir känsligare och han behöver inte fundera på vad som är vad... för vem vill trassla in tungan i hår? Men jag gör det inte för nån man - jag gör det för min egen skull. Även om jag inte har sex på ett tag vill jag vara snygg å prydlig alltså helt slät. Och detsamma gäller när jag går ner på någon annan eftersom inte heller jag uppskattar hår i munnen. Kuken, mina damer, det är en stående kötträtt!

får jag ta kort på din...?

En av mina bästa vänner som oxå är singel hade varit ute en kväll. Hon hde träffat en snygg schysst man som hon släpade hem till sitt slott. Innanför ytterdören slängdes kläderna åt olika håll och efter hett sex lite varstans i lägenheten landade de så småningom i sängen... myste och småpratade...på morgonen tumlade de runt i sängen igen och kåtsnacket ekade i det nyrenoverade sovrummet. Efteråt sträckte han sig efter telefonen och ställde frågan "får jag ta kort på din vackra murva?"

Det behövs inte Einsteins intelligens för att förstå att han åkte ut i trappuppgången med kläderna under armen. Jag undrar bara hur tänkte han? Skulle han ha fotot som trofe eller vad ska han med det till? Eller skulle han runka till det? eller skulle han ha det för att skruta inför kompisar - kolla killar vad jag satte på igår? Och vilken tjej skulle ställa upp? Det hade varit en sak om man hade ett förhållande kanske ... men det skulle inte räcka för mig. För tänk om det hamnar i orätta händer? Och murva??? Vad är det för ord? Det låter ju hemskt mörkt och hårigt... och det är det nog inte för hon är en vän med rakhyvel...

Livet är en dans på rosor...

... men taggarna gör så jävla ont att trampa på. Ibland vågar man ju inte gå, eller springa över dem... ibland är man bara tvungen att gå på utan att tveka. Och vid vissa stunder klarar man att hoppa över dem. Men idag tvekar jag - jag vet inte hur jag ska ta mig över... eller om rosorna har taggar just nu - idag. Och anledningen till att jag inte vet... det är att jag inte kan läsa av honom. Jag kanske tolkar saker och ting mer negativt än jag borde - eller ja det gör jag. För om han inte känner vad jag känner och om han inte vill det jag vill- då är det ingen ide ändå. Och livet går vidare... och nya rosor växer upp - bara för att kunna förgylla livet med sin skönhet och kunna sticka mig i fötterna. Men om det inte gör ont ibland hur ska man då kunna njuta när livet är som bäst...och jag hoppas att det inte finns några taggar för jag ska dansa över rosorna som finns just nu...

om sex är snuskigt...

...ja men bara om det görs på rätt sätt... Men vilket är då rätt sätt? Sex kan vara kärleksfull och fantastiskt med rätt person, den man har känslor för... men när det bara är brutal kåthet och man bara vill bli tillfredställd - ja det är oxå fantastiskt. Och varför inte variera, det måste ju vara tråkigt att år ut och år in bara göra det på vanligt tråkigt slentrian mässigt sätt. Jag vill göra det på olika platser, olika ställningar och när man är på olika humör vill man ha olika saker. Jag gillar olika.... varför inte överraska varandra... fast först så ska jag kanske satsa på att ha en varaktig relation där vi kan exprimentera och utforska varandras kroppar... men snusk är livet... ha ha ha

mannens...

...könsorgan är en symbol för styrka och kraft hur kommer det sig då att kuk är en förolämpning? Beror det på att den kan se så olika ut? Liten som en prinskorv eller stor som en falukorv? Som en champinjon eller böjd som en banan? Egentligen spelar väl inte utseendet på den så stor roll... allt beror ju på hur den används. Men framför allt på vem den sitter... kanske är det där som det avgörs. Om mannen är en liten mes så är väl kuk inte rätta ordet. men sitter den på en skitstövel är det kanske närmare till hands att använda ordet som en förolämpning. Men vad vet jag... jag använder det mest som svärord när jag är arg... inte som en benämning på snorren...men vilket ord ska man då använda?

som man bowlar...

... faller käglorna. Och jag faller för hans sätt att vara med mina barn, glad, trevlig och bara fantastisk. Jag har starka misstankar om att han blev godkänd... så vad oroade jag mig för? Kanske att han inte skulle tycka om min familj eller mig i den situationen? Jag vet, hur dåraktigt som helst men man kan ju inte sluta fundera på hur man själv reagerar. Jag har träffat män som blivit riktiga mesar tillsammans med sin familj - vilket är fruktansvärt osexigt. Jag har träffat män som blivit diktatorlika och styr med järnhand sin familj - vad i hela tiden vill de bevisa? Om jag träffar nån förutsätter jag att den personen är gullig, lyssnar till sina barn men gör inte alltid som dom säger... jag sätter min familj först och lyssnar på dem men de bestämmer inte över mig. eller vem jag ska tycka om. Men dom gillade Mr D! Men vad vill han nu? Hur vill han ha det? och vill han forfarande ha mig?

jaha och det här är...

...min familj... När presenterar man nån för familjen? Att han får träffa mina betrodda vänner innan är ju klart... Men familjen? Mina föräldrar? Syskon? eller ve och fasa - mina barn? Tänk om dom inte tycker om honom? Eller tvärtom? Skit fy vad jobbigt! De av mina vänner som vi råkat springa på, tyckte ju ändå att han var bättre än miffona jag hittat i diverse sopcontainrar innan. Jag kanske bara är orolig ionödan. Kanske bättre att jag oroar mig för OM och när jag får träffa hans familj...hjälp! 

Men prio ett är ju - har vi eller har vi inte ett förhållande? Eller var har vi varandra? Kanske bara är KK så varför oroa sig. Jag tror det är bäst att vara tyst om mina tankar, det är ju bara min rädsla som spelar mig ett spratt... han har säkert inte samma tankar som mig ändå.

Vad vill han egentligen?

och vad vill jag? Vi har träffats nu ett tag... tillbringar en del helger ihop, fast sällan vardagar... vi bor i samma lilla stad, krypavstånd... men varför får vi inte till det? Kan det vara att jag har familj? Att han har fullt upp med sitt liv? Det var ju nu vi skulle ha mer tid, jag har bara ett jobb fast heltid istället för två... Eller kan det vara så att han inte är intresserad?
Jag tycker om att sova, bli påsatt och bara vara med honom...men jag vill kanske mer och jag är så himla osäker på vad han vill. Visst kan man alltid fråga... men jag kanske inte vill ha svaret så då är det bättre att han får ta intiativ till att träffas... ja så får det bli. Men vem ska jag kramas med nu? vem ska jag prata med på kvällarna? vem ska jag få gulliga sms ifrån? Eller så kanske jag ska fråga...Mr D, hur vill du egentligen ha det? Jag kan ju uppenbarligen inte låta bli att tänka på dig...

snaska kotte...

... kan man tycka mycket om eller inte. Jag har vänner som hatar när mannen stoppar snalen i deras munnar... men jag har även vänner som älskar det. Och jag räknas nog till dom! Det konstiga med de av mina vänner som inte vill ta hand om mannens slickepinne själva vill att mannen ska ta hand om deras trädgård både med fingrar, mun och trädgårdsmästaren! Jag bara undrar hur tänker man då? Och jag har aldrig fått ett bra svar som jag kan acceptera eller respektera... bara att usch vad äckligt osv.
och ta mig och mina vänner som gärna står på knä med munnen full... hur tänker vi? Jo att det är mysigt, gott och upphetsande när vår partner njuter! Men hur tänker killar? Är det inte upphetsande att få bli lite omhändertagna? Jo jag förstår att det är ju roligare om man vet att tjejen verkligen tycker om vad hon gör, och man ska ju inte göra något som man inte vill men ändå.... jag skulle ju bli besviken om mannen inte vill gå ner på mig! Men det handlar ju inte om att göra det på helt okända män, det handlar om att ta hand om era män! Och tycker ni det är äckligt - duscha tillsammans först då! Vad är problemet?

män fejkar oxå...

... läste jag precis... så det är inte bara vi tjejer! Men varför? jo av samma anledning som vi tjejer antagligen - man vill inte såra eller så är man bara trött eller uttråkad. Men jag skulle i alla fall undra om det inte går... man märker väl om det inte blir något kladd eller?? Och det vill man ju, man vill ju att den man har sex med ska njuta - vara tänd på just mig... och komma i på eller var fan som helst... det är ju liksom en garanti för att ialla fall han haft det lite skönt. Men var fjärde har enligt undersökningen jag läste fejkat detta! Var fjärde!?! Men herre gud... hjälp känner jag, jag skulle känna mig skitdålig om han inte kommer, eller om han inte kan vara så ärlig att säga vad jag kan göra bättre eller att han bara är tröttoch inte vill. Kommunikation är ju så viktig! tala om för mig vad jag ska göra för att sexet skall bli battre då... fast det kanske inte är jag som träffat de 25% av män som fejkar... och jag ska kanske inte kasta sten i glas hus heller... fast jag har slutat med det, att fejka...jag tycker ju om sex!

ska vi plocka körsbär i min trädgård...

... du å jag? Hur vet man att man ska? Det är ju inte så att man frågar rakt ut... eller visst händer det, men det är ju ganska sällsynt... och det är ju i de flesta fall lättare att tacka nej när frågan ställs. Men när frågan handlar mer om en känsla som förmedlas i ögonblicket... just där och just då, ja då handlar det ju om att tänka snabbt och signalera tillbaka om det är okej. Men bara för att man kysser någon behöver det inte leda till så mycket mer. Eller bara för att vi sover tillsammans behöver vi inte göra mer än att andas samma luft...men när personen håller om en, trycker sig mot min kropp - ja då fortsätter jag att sova... läget var inte så väl valt.... och huset fullt av barn och han som vill när alla är på väg att vakna och är min vän...nej det blir inga körsbär...inte i min trädgård, inte nu...

som man bäddar får man ligga...

...eller den man ligger med får bädda...fast jag brukar ju se till att det är nybäddat innan och det skulle aldrig falla mig in att bädda hos någon jag inte har en lägre relation med mer än en kvart... Men visst är det viktigt att ligga på nya lakan...jag vet inte hur killar funkar men jag har absolut inte lust att virvla runt bland lakan som natten innan virades runt någon annans nakna kropp... och det samma gäller hos mig, om jag mot förmodan skulle släpa med mig nån hem.

Och lakanen säger ganska mycket om personen... Är dom urtvättade? Är det blommiga a la köpta av mamma? Eller har killen bäddat med färgglada, silkiga eller svarta lakan? Det visar ju på hur intresserad man är av att ha ett snyggt sovrum. Även jag förstår ju att alla människor prioriterar olika men en kille med snygga rena lakan är ju mer intressant eftersom han troligtvis vill ha sällskap i sängen... eller är jag helt ute och cyklar?

att fejka orgasm...

...är att lura sig själv, eller? En känslig fråga som diskuteras bland mina vänner...och de av mina vänner som är singlar menar att när man får till det - så passar man på att ta för sig och njuta - var och en tar ansvar för sin egen orgasm... medan mina gifta ( jag räknar alla som har delat kylskåp med någon under en längre tid och nyförälskelsen är över) menar att visst ska man njuta, men ibland vill man ju bara ha det gjort så man kan göra något viktigare...

Jag tror nog att alla nån gång fejkat... jag har varit världsmästare på det (och inte en Meg Ryan fejk) utan jag har verkligen fått männen att tro att dom är alfahanar i sängen men i själva verket har jag bara lurat mig själv på sköna stunder...suck! Tänk så många gånger man hade kunnat uppleva den sexuella njutningens höjdpunkt, om man bara varit lite klokare...och ärligare... ibland funkar det ju inte, för att man är stressad eller nått... men kan man inte bara säga det då?

se mig i ögonen...

...för mina bröst pratar ändå inte med dig. Även om många män tycks tro att boobisarna kommunicerar är det inte så... vi tjejer har välsignats med dom, i storlekar från myggbett till meloner, i flera olika former, fasta, runda, hängiga taxöron, platta, toppiga, silikoniga eller äkta vara.... och de flesta män har inga - ja det finns "manboobs" men dom räknas knappast till ögongodis eller till något vi tjejer vill klämma på. Oavsett utseende så kan "det kvinnliga utpetet" inte söka ögonkontakt med dig, prata ljudligt.... vill de bli smekta av dig måste du först ägna lite tid till kommunikation med resten av vår kropp och viktigaste delarna är på huvudet - ögon, öron, mun...

Jag har haft turen att välsignats med modell större... eller tur...ibland är det otur... som att köpa snygga underkläder - det är lite svårare än om man har normal storlek som finns i alla affärer...eller varför inte små kullerstenar - herregud vad ni kan välja kläder! Alla har ju sina för och nackdelar, och precis som vi tjejer bryr oss mindre än storleken på snorren tror jag att killar är nöjda som vi är... förutom när alkoholen styr reptilhjärnan och man inte lyfter blicken ovanför nyckelbenet. Eller hur tänker ni?

med vänner på krogen...

... kan man prata, skratta och bara vara... allt går ju inte ut på att hitta nån för kvällen. Och ju roligare man har desto fler män träffar man oavsett om man vill eller bara hänger vid baren. och just den här kvällen råkade ett glatt kompisgäng från landets sydöstra del infinna sig på mitt fredagsnöjesställe. Och nej jag var inte sen att hänga på... dansade, skrattade och flirtade...och vännerna var med på tåget. Kvällen slutade i alla fall med att tjejerna drog hem till sina män och jag fortsatte på efterfest... med mr E... en snygg lite-för-ung- för- mig kille med pussvänliga läppar...och hör och häpna - jag ville vara pryd och inte ligga... i en hotellsäng, första kvällen. Så på morgonen med kläderna på kroppen traskade jag hem.

Dagen efter, var jag ute med nästa tjejgäng (singlar hela högen) och springer på mr E igen med sina vänner, ny efterfest på hotellet och nu kände vi ju varandra... så kläderna kastades i hotellrummets alla hörn. Men hur tar man sig ur en tråkig akt i vågrätt ställning? Hur gör man för att inte såra? Måste man lära någon hur, var och varför man kanske skall ägna snäckan lite tid? Nej tack! Nästa gång blir det en man med erfarenhet...

hur mycket hår...

...det finns på huvudet visar inte hur mycket det finns på resten av kroppen...ja det har man ju lärt sig. hur kommer det sig att män med krympande hårfäste ofta har en stor matta på bröstet? Eller så kan hårsäckarna kanske vandra ner på ryggen? Jag har inget emot rakade huvuden eller snygga frisyrer men när det är lite ojämnt fördelat över kroppen börjar jag ju undra... lite hår på bröstet kan verka manligt men jag har lite svårare för tossar med hår på ryggen, jo jag vet att människan härstammar från aporna men jag vill inte krama någon för det.

Vi tjejer ser ju till att ta bort generande hårväxt, men det kanske inte finns sånt på killar? Hade killar gillat tjejer med hår mellan tuttarna? 

latte...

....på ett café, en torsdagskväll, med en förhoppningsvis snygg man...ja med tanke på att han såg ut som en George Clooney kopia var förhoppningarna höga att dejten med denna okända man skulle resultera i koffeinextas full med berusande lycka... men fallet var hårt, skalet var snyggt men innehållet diskuterade intellektuella saker som romersk och grekisk mytologi, bergarter och politik... det är ju inte så att jag är helt ointresserad av romerska gudar men var fanns Amor? Ja inte var han närvarande i alla fall med sina pilar. Så vi skildes med att vi skulle höras... kanske i nästa liv då...

ingen rädder för vargen här...

...eller nja, det beror ju på vem som är varg. Och just i dag är det jag själv...och mina egna tankar och känslor... För egentligen är jag ju bara rädd, rädd för att vara ensam, rädd för att komma någon nära, rädd för att släppa någon nära, rädd för att såra andra men även mig själv, rädd för att bli kär eftersom risken finns att man blir sårad igen...

En gång hörde jag att "medan man gråter sörjer man mindre, medan man slåss hatar man mindre och medan man flyr känner man mindre fruktan..." (tror att det var en dansk man vid namn Mikael Rode som sagt detta. Och ja, det förklarar mig och mitt liv.... när Mannen drog grät jag inombords och jag sörjde mindre... jag slogs i min egen hjärna mot vad Mannen sagt om mig för att bevisa att han hade fel och i det kriget hann jag inte hata...och jag flyr från famn till famn för att inte rädslan skall hinna ifatt... men just idag, knackar rädslan på min axel... jag möter den och vet att jag har så fel, det är ju underbart att komma någon nära även om det bara är för en stund. För vem vet eller kan förutspå hur en relation slutar? Och hur underbart är det inte med kärlek? Och man sårar alltid någon annan eller sig själv... men man ska ju undvika att göra det medvetet och på ett elakt vis.
 
Kanske dags att släppa Mannen fri, låta mitt hjärta få stå öppet så att någon annan får möjlighet att ta sig in... sluta plugga hans språk eftersom vi aldrig kommer att prata...hoppet om att det ska bli vi är dött men dags att begrava det långt under jordens yta. Sluta fantisera om honom - han kommer inte ta i mig igen... men hur i helvete blir man av med demonerna i mitt huvud? För jag vill ju inte ha relationen som tog slut - jag vill ju bara ha dom bra stunderna...och dom fanns ju bara när han tillät och i min fantasi... dags att ta tag i verkligheten!!!

Vad vill dom ha av mig?

Har ju mailat fram å tillbaka med ett par olika från den där sajten... och sen var det dags för att höra varandras röster... åh, herregud vad kul! Man förundras varje dag, både över sig själv och över andra...
Jag inser även hur ytlig jag är... "Fel" dialekt, inga samtalsämnen, tråkig röst, tystnad, nervositet, egocentrisk, skrytsam... och hundra andra ursäkter får mitt underliv att vara lika torrt som Sahara och mina tankar som flyger genom huvudet likt en orkan att bedarra till stiltje...om man däremot är rolig, snabbtänkt, djup och ytlig på samma gång - ja då skrattar jag... du har fångat mitt intresse... men vad vill du mig? Ibland bor han för långt bort, ibland för nära, borta på jobb, har ungar eller annat som gör att det är svårt att träffas... så vad vill du mig? Och vad vill du ha av mig? jag är inte lika rapp i käften, kan inga roliga historier ... men visst jag kan skratta - ett gott skratt förlänger... käften... eller i mitt fall telefonsamtalstiden och sömnen blir lidande. Men vila kan jag gör på semestern - just nu har jag bara kul... men vad kan jag erbjuda dig?

min KK har träffat nån...

... och fallit pladask! Och det är inte jag! Han ringde och berättade så jag inte skulle höra det omvägen... lite frågande blev jag - vi var ju knappt ens det den sista veckan... och henne hade han haft i flera veckor! Skit! För jag blev så jätteglad för hans skull! Vi båda visste ju att det inte skulle funka mellan oss - i verkligheten, i denna staden, i detta livet eller i hemlighet...det som inte var bra det var att jag var medbrottsling, ja så kändes det i mig till att han varit otrogen med mig - under deras första förälskelsemånader. Det är ju då som han inte borde se nån annan, som omvärlden inte finns... att gänga fel mutter. Men det problemet är ju inte mitt - det är hans. Mitt problem är egentligen bara, vem ska jag rulla runt med bland lakan och växelspakar? Jag bara undrar...finns det nån skruv i passande storlek?

kyssar säger mer än...

...tusen ord. Visst kan man i kyssen få massa information om den man byter saliv med? Vad har han ätit, vitlök? Borstat tänderna nyligen? Men framförallt - om man passar... man märker direkt om det finns något... om sexet kommer att bli en höjdare....finns inte suget, känslan eller "klicket" i kyssen så kan man lägga ner...det handlar inte om att stoppa tungan i halsen på den man kysser, eller att köra runt som en elvisp - jag har och använder en eltandborste plus går på årliga tandläkarkontroller... så jag vet hur många tänder jag har - du behöver inte räkna dem! En kyss är och kan beskrivas som en sugande rörelse med läppmuskelaturen som trycks mot ett levande väsen (förhoppningsvis nån man tycker om och som inte har dött av tristess eller längtan efter dina läppar, under tiden du läst det här) och kyssen förmedlar en känsla...

Jag säger inte att jag kysser som en gudinna, med "fel" groda upplevs kyssen bara som våt och slibbig. Kysser man däremot "rätt" blir philematologin (det vetenskapliga ordet för kyssas) sensuellt, känslosamt och otroligt upphetsande... men jag måste inte kyssa alla grodor jag träffar, risken att träffa på de förtrollade grodorna är ju ganska små... och jag väntar på att prinsen knackar på hos mig!

som man frågar får man svar...

...och min egentliga fråga, som inte ställs rakt ut, är hur attraktiv är jag? Och tydligen är jag attraktiv på bild... i alla fall om man utgår ifrån alla svar, mail och flirtar som jag fått på dejtingsajten. Det verkar inte som man läst min presentation. Kanske kan män inte läsa... eller så är text ointressant... I vilket fall som helst har det gett mig en egokick. Fast för mig är insidan viktig. Jag vill ju inte ha nån som tar längre tid än mig på morgonen framför spegeln... det vill säga, tar mer än tjugo minuter på sig att snygga till sig. Är det så att alla som lagt upp sig själv på sajter egentligen bara vill bli bekräftade efter utseendet eller vill man verkligen hitta nån?  Jag vill ju hitta nån men tror kanske inte riktigt att det är rätt forum... tänk om nån ser bra ut på bild men i själva verket är skitful. Hur gör man då? Tänker på Rosentröms låt..." det stod att du var snygg men du är ful, jag har blivit lurad..." eller tänk om man ratar någon för att den personen inte är så snygg just där men är en helt fantastisk människa, hur gör man då?

Jag ska väl inte kasta sten i glashus själv... jag svarade på dem som såg trevliga ut OCH hade en kul presentation. Kunde de inte skriva något vettigt tillbaka så var det adjö! Humor är viktigare än trimmad överkropp...men min fråga fick ett svar - Ja jag är attraktiv!

hoppsan är du här!

skulle ut med jobbet samma vecka jag hade pratat med Mr C och mr D. Jag hade tänkt hålla mig utanför flirt och hångelstadiet... jag skulle agera mogen snart medelålders tråkig... bla bla bla. Och hur gick det? inte alls...

Precis innan jag skulle iväg på AW, plingade det till i telefonen. Mr C- vad kunde han vilja? Jo han undrade om vi inte i alla fall kunde vara KK? Vad skulle jag svara på det? Jag ringer upp och nu mina vänner skall ni få höra - Han sitter på dejt!!!!! Tjejen han dejtade  pudrade näsan och därför skickar han sms till mig. Jag sa att den diskussionen kan vi ju ta en annan dag - jag skulle minsann ut å roa mig jag med!
Efter några drinkar på sportbaren drog tjejgänget över till ett annat ställe. Och som alla tjejer gör går vi två och två på toaletten. Döm om min förvåning när jag stegar förbi ett bord på restaurangdelen - där sitter Mr C! Med sin dejt! Ha ha ha ... han blev nog lika förvånad som mig! En timme senare var dejten dumpad och lilla jag stillade närhetsbehoven! Och jag som skulle vara pryd...

testa dejtingsajt...

har jag inte gjort förut... men nu var det dags. Jag hade väl inga större förhoppningar än att träffa knäppgökar, människor som inte kan träffa någon i verkliga livet eller såna typer som bara vill strula till det... och vilken kategori tillhörde jag själv? Troligen alla tre...

Men oj vad svar jag fick! Då blev den stora frågan... Hur gör man nu? Måste man svara alla? måste man svara på flirtarna? I så fall får jag säga upp mig å bara svara... och hur svarar man på mail med "tjena snygging! ska vi ses ikväll? ring" ??? för det första - skriv något kul! För det andra va lite snygg på fotot... ja det finns hur mycket som helst men var lite intressant... jag har faktiskt inte lust att träffa nån jag inte pratat med, vet något om, eller tycker är oattraktiv och tråkig... men visst fanns det någon/några som fångade mitt intresse.

Ska bara tillägga, så jag slipper kommentarer på det, jag vet att jag inte är snygg alla timmar på dygnet, inte attraherar alla människor, inte är rolig och intressant för alla... men jag är jag och jag måste väl inte träffa folk jag inte vill lära känna???

Mr C eller Mr D?

Vem skulle jag välja? Elak som jag är valde jag båda... fast lite olika... mr C hade jag långa nattliga samtal med... Mr D sov jag med... fast inte samtidigt. Mr C ville jag vara fysisk med - hela min kropp bara ville... fast jag försökte att inte träffas... jag kunde inte släppa honom helt så därför var det bättre att bara prata. Mr D var jag fysisk med... men pratade inte...men vi var som ett gammalt gift par... inte så ofta sex men sov ihop... gjorde saker var för sig - men även tillsammans.

När skulle sanningen komma fram? I en mindre stad, finns inga hemligheter... och killarna råkade ha samma kompisar och ibland spela i samma lag... om sanningen skall fram, det var svårt...fast Mr C ville att det vi hade var en hemlighet, och tillsammans med Mr D ville jag ha det hemligt... men någon gång måste jag vara ärlig.

Så en tisdag, på väg från jobbet tog jag tag i mitt liv...jag skulle vara ärlig... eller lite mer ärlig i alla fall. Jag ringde Mr C, tog upp dilemmat med att jag vill ha honom men att det inte funkar - jag träffar andra och att det är därför jag undviker att träffas. Det kom inte som en överraskning eftersom vi vet, vi känner varandra för väl, vi båda träffar andra. Så vi kom överens - inget mer mellan oss skulle ske.

Tre timmar senare, dags att prata med mr D. Han undrade över oss, varför jag verkar frånvarande, varför jag inte vill... men det är alltid han som inte vill annat än att ligga sked! Men trodde vi avslutade samtalet med att vi i alla fall är vänner... skönt äntligen inga förpliktelser igen!

att vara i ett förhållande... eller inte...?

det är frågan... om man inte känner att allt är bra... kan det ändå funka? Om man tycker personen är rolig men inte kan vara allvarlig, om personen är snygg men ger inget pirr i magen - ska man fortsätta då? Om man bara pratar men aldrig träffas - är det någon mening att försöka få tid till varandra då? Och när man träffas kramas man bara - aldrig nakna kroppar tätt omslingrade...

Vad är det jag sysslar med? Är jag så rädd för att vara ensam att jag inte kan bryta ett " låtsas förhållande"? Egentligen inte. Mister du en står det andra i kö... och kramas det kan man ju göra med sina kompisar, skratta gör jag med mina vänner...

och så kom...

... mr D in i mitt liv. En kväll på krogen, när jag var den som skulle köra, stod han där i baren med sina vackra ögon. Det tog ett tag innan han kom fram, jag skulle just gå... han fick mig att skratta, han var charmig... och lite yngre. Jag föll...och han fångade mig...frågade om numret och jag gav det rätta innan jag tog bilen hem.

Trots det dröjde det två veckor innan vi träffades på nytt... hemma hos honom innan vi skulle träffa hans vänner på stan. Han var lika charmig då som innan... han fick mig att må bra, att känna lugn...så vi fortsatte träffas, oftast utan sex men vi blev ett par...jag kände mig speciell när jag var nära honom, när vi vaknade på morgonen... myste innan jag traskade the walk of shame hem till mig. Vi var alltid hos honom...det är så svårt att släppa någon innanför mina tjocka murar till min borg...min familj...nu var jag den som ville ha livet hemlighetsfullt.

att bara finnas i hemlighet...

är inte lätt. Och varför dölja att vi träffas? Jo om det är barn inblandade... klart jag inte presenterar någon det första jag gör här hemma och detsamma gäller ju för honom... men för vänner?

För några månader sedan var jag på krogen med mina vänner och han med sina... ja på samma ställe. våra blickar möttes och båda visste att vi kommer att tillbringa återstoden av natten tillsammans. Men ingen tog någon kontakt med varandra... vi bidade vår tid... ja tills det var bara en liten stund kvar innan stället stängdes...mina vänner drog sig hemåt men hans var kvar... då kom han fram, i ett töntigt "fem i tre raggningsförsök"...ja det var vad alla andra trodde. Men vi visste och snabbt for vi in på toaletten för att stilla de allra värsta behoven. vi fortsatte sedan på annan plats, hela morgonen... innan det var dags att skiljas åt, i hemlighet...

Men för vem är vi tysta, vem skulle bry sig egentligen? Jag bryr mig, jag vill finnas... vill att det ska vara vi även när det är ljust. Men han klarar uppenbarligen inte det. Så jag stänger av...klipper banden och försöker glömma. Han fortsätter höra av sig... och jag är kall. Jag är ensam, ensam i känslorna, ensam i natten, ensam med mina minnen... men lukten av honom dröjer sig kvar.

... i min säng...

ligger jag ensam... önskar att du var här... andas bredvid mig...känna din kropp och din värme. Jag skulle smugit mig ur sängen för att fixa kaffe till dig... bara du var här. Jag vill kramas, pussa dig vaken, se dina vackra ögon... håll om mig. Låt mig få vila i din famn... känna mig trygg och älskad... Men var fan är du????

vintern...en tillbakablick...

Mr C och jag hade långa samtal hela vintern, även när jag under en semesterresa befann mig utomlands. Vi hade bara träffats och tagit en fika... inget pussande, ingenting... vi var bara vänner som pratade om livet, gammal kärlek, sex och skilsmässa... Han separerade under tiden från sin fru... och nej, jag hade inte något med det att göra...Jag var bara ett stöd, någon att prata med.

Kvällen jag kom hem från semestern, åkte jag dit - till hans hus... bara för att träffas, dricka te och prata. Jodå, te blev det... och av åkte kläderna! Herregud så nervös jag var... det kändes som allra första gången ( vilket det ju var med honom)...

Vi fortsatte träffas, då och då under vintern, när vi hade tid... annars pratade vi varje kväll i flera timmar... han var hos mig - jag hos honom... men allt vi hade var en hemlighet...tills jag blev kär, riktigt, riktigt kär och drog mig undan. Orkade inte bli sårad... och för att skydda mig själv svarade jag inte i telefonen.

Jag ville att han skulle känna som mig... men jag har ju kommit längre bort från förhållandet med Mannen. Jag ville inte leva i en hemlighet, jag vill inte... jag vill ju ha... dig.

en konstig känsla...

...infann sig när jag träffade mr C igår. Jag dras rent fysiskt till honom, vill ha honom... känna honom nära.... men eftersom vi träffades mitt i stan, offentligt, och skulle på en tillställning tillsammans så kan man ju inte bara slänga av sig kläderna... hur skulle vi förhålla oss? Som vänner? Herregud - jag vet ju inte ens var jag/vi står... det blev en kram när vi sågs, fast mina läppar hungrade efter hans - jag var tvungen att hejda mig... i smyg, omringad av mörkret, kunde jag ta mig närmare honom, ta lite försiktigt och inandas hans doft... FAN!! Jag hade lovat mig själv att lägga ner... tills han bestämt sig. Varför dras jag till det omöjliga... men hoppet dör inte... det kan ju bli vi...

hösten... del 3...

Trots att jag var dödstrött och hade min "barnhelg" övertalades jag att gå med vänner på idrottsföreningens årsfest. Jag hade inga förhoppningar där, gjorde mig inte så snygg som jag brukar och planerade för en tidig hemgång...  men herregud så kul jag hade! När jag kom dit presenterades jag genast för diverse singlar - men ingen föll mig speciellt i dejtsmaken (trots en del snygga kropppar)...jag dansade, skrattade och pratade om vartannat. Att bli betraktad som stadens hångelsugnaste 30 + på en sån tillställning var inte mitt mål. Min tanke var att skärpa till mig eftersom alla känner alla och rykten sprids fort. En sambokille räddade mig flera gånger från hångelsugna danspartners, tack gode gud för denne kille som man kunde dansa med utan försöka förhindra kyssar. En yngre kropp dansade jag nära tätt och för andra såg det nog väldigt mysko ut eftersom jag blev varnad för honom ett antal gånger - nekade att följa med in på toa eller ut i den mörka skogen... men jag visste mer om honom än vad han visste om mig... en annan skickade hela min hals och borrade ner ansiktet mellan brösten... hur skulle jag räddas nu? Jag puttade bort honom och tog tag i den mest arroganta killen på stället - mr C.

Vi dansade, tog taxi till ett uteställe i närheten, dansade ännu mer... ja han har ett arrogant och nonchalant sätt men oj vad jag ville ha honom...han berättade att han låg i skilsmässa och jag lät honom ta alla initiativ till kroppskontakt. Och vad gör jag - hånglar i baren! Igen! Och när vi skulle gå frågade han om jag ville följa med... men hör och häpna: jag tackade nej! Jag fegade... ville inte vara den andra, inte ens för en kvart... och vandrade hemåt själv på morgon kvisten...stolt över mig själv men ville ju egentligen ha honom.

hur vet man...

...att känslan är rätt? Kan man lita på sin sin känsla? Och är den besvarad på samma sätt? Jodå  känslor har man haft förr, många gånger... men jag har ju bara träffat män sin inte varit bra för mig... som varit överdrivet svartsjuka, tagit makten över mig genom ord eller slag... Kan jag då lita på att när jag blir kär är det bra? Om andra människor har ett varningssystem som säger att den personen är en schysst människa - vem har då kopplat ur mitt? Det är inte så att jag faller för kriminella eller machomän.. nä oftast för människor som slukas upp av sitt jobb, sin träning eller sina intressen... har väl varken sett bra eller mindre bra ut, men jag har gjort tvära kast från idrottare till nallebjörn för att slippa ifrån att avsäga mig rätten till mitt liv. Men det har inte hjälpt... i slutändan fastnar jag alltid där...

Men jag vill lita på känslan, fjärilarna i magen, hjärtat som slår fortare och oförmågan att uttrycka sig på ett intelligent sätt... längtan efter den andre... men samtidigt veta att personen vill mig väl... just nu finns det en som får mig att rodna, att inte kunna äta eller sova... coh han vill träffa mig på lördag!!!

bakom mina solglasögon...

Satt idag på ett café med vännen och fika efter jobbet. Eftersom hon också är singel spanade vi in alla av motsatt kön som gick förbi. Jodå en och annan man satt på caféet också i solskenet och försökte bättra på brännan. Men hur ser folk ut egentligen? Nu pratar jag inte om att ha de dyraste kläderna eller vara jättetrendig ... man kan se hyfsad ut ändå... nummer ett: klipp er! Eller om hårfästet tenderar att krypa längre upp för varje vecka - raka av det! Helikopterplatta kommer aldrig att bli sexigt! Ta bort näshåren! Och ansa ögonbrynen, de ska inte se ut som övervuxen grästuva! Nummer två: män i förstora byxor som inte är ute efter att visa sin vältränade rumpa i kallingar försedda med reklam för diverse designers - köp byxor i rätt storlek! Nummer tre: inga strumpor i sandaler!!! Sen gäller ju alltid - hel och ren! Lukta gott!

Har du arbetskläder - välj rätt storlek så att vi sedan kan få fantisera vilt om era muskulösa armar runt våra kroppar... era grova händer på våra lena ställen...

Tja så kan man ju få en hel eftermiddag att försvinna... men tro inte att vår abstinens för män försvann... och särskilt många var det inte som triggade igång fantasin...

att vara singel...

...innebär för mig att inte vara bunden till en annan människa. Jag har bara haft längre förhållanden i mitt liv, utan singelliv längre än nån månad mellan varje relation. Jag har låtit mina män ta över mitt liv och makten över mig... jag vill kunna bestämma själv. Att vara singel innebär därför att jag är fri att göra vad jag vill  - detta utan att skada nån annan. Att vara ärlig med att jag inte är ute efter en relation innan jag anser att jag mogen för det och att alla känslor finns där de ska vara... sex på lika villkor. jag är fri i mia tankar och fördömer ingen för hur de lever - alla gör sina val. Mitt val var att komma över honom och att må bra, bättre, bäst! Mina val är för hur jag lever är inte alltid enkla, eller begripliga men jag reflekterar över dem och försöker lära mig något.

Att gå ut på krogen -flirta- och ha kul var och är en prioritet. Kanske väntar drömprinsen där man han kan lika gärna finnas i kassakön på ica. Vi möts när vi ska - det är inte ödet när det sker. Men under tiden ska jag ha kul!

Att ha sex med olika män, kan man ju tycka olika om. Men jag gör inget som är olagligt... och försöker inte ta dem som redan är upptagna - men jag kan ju inte veta om det är så. varför är det mer okej för killar att ligga runt men inte för tjejer??? jag bara undrar... sen är det ju allas ansvar att skydda sig!

hösten... del två...

Ja efter en månad eller så var det dags för tjejkväll på stan... och vad hittar man då, jo en man i 40 årsåldern ( ja bland annat). och han var bara så underbar i min vodka-redbull fyllda hjärna. Jo jag pussade på både en å två grodor innan jag träffade mr B den kvällen... och var hittade man mig - hånglandes på dansgolvet på stans värsta uppraggningsställe. ( Det ställe Mannen alltid gick med sina killpolare för övrigt). Men jodå jag var en snäll flicka och sov hos den ena tjejpolaren som var med - kanske berodde det på att jag hade moster rosa på besök mellan benen... men efter ett antal nattliga telefonsamtal var det dags att träffas och javisst - en groda hoppar alltid självmant - ner i bingen. Men snacka om att bli besviken, och jag funderade på hur jag skulle trassla mig ur det här - han var ju kär ... och jag tog taxi hem. Och vad händer efter två veckor, utan att träffas och knappt prata gör B slut! Slut på något som inte ens fick sin början... jag var ju på jakt efter något annat redan när jag stängde hans dörr i höstnatten... Men vad ville jag ha? Inte var det ett seriöst förhållande i alla fall... jag ville ha kul, göra vad jag ville och leva på mina villkor, träffa vem jag ville och bestämma över mitt liv...

 

hösten... en tillbakablick...

Mannen tog sina grejer och försvann ur min framtid på måndagen och en timme senare hade jag en dejt med en granne... vi kan kalla honom A. Tjohoo! Starkt jobbat! Lördagen närmade sig och det var dags att ta hand om kroppen för att se så bra ut som möjligt ( ja vet men insidan är ju redan så vacker! ha ha ha). hem till honom, förfestade och sen ut på krogen. En krog jag tidigare inte varit på men som senare kommit att bli mitt andra hem... och vad gör jag??? Som en jävla fjortis står jag någon timme och ett antal drinkar senare och hånglar i baren!! Jag som passerat 30! Med en man som är min granne! Och som är typ 20 år äldre än mig!!! Hur tänkte jag då? Svaret är givetvis inte alls!! och vad tänkte jag när vi tar en taxi hem till honom - ja inte att jag skulle landa i min egen säng som hade varit det bästa... utan hem till honom - intar en massa ställningar i diverse rum och sen börjar hjärnan fungera... jag tar mina kläder i handen - tackar för mig och vandrar" the walk of shame" två radhuslängor hem med jeansen vid knäna.... vad i hela friden hände? Nu kan ju Mannen inte ta mig tillbaka OM han skulle vilja... jag är förstörd, skäms men fortsätter träffa mr A i flera veckor i vad vi tror är i hemlighet... Men vilka hemligheter kan man ha i ett litet radhusområde???

inte ikväll, hjärtat...

Var hemma hos killen jag dejtar inatt och hoppades givetvis på lite sex. Ja man kan väl säga att vi har ett förhållande... jo om ser oss på håll så...vi är gulliga - pussas å kramas även ute bland folk... men de där aktiviteterna man sysslar med i vågrätt ställning är det lite sämre med. Jag har aldrig varit med nåt liknande. Vad händer i en killes lillhuvud? Han kan skryta om allt han gjort - all hans erfarenhet men allvarligt med så mycket snack hade jag ju uppskattat lite aktion!!! Men så fort vi eller helt ärligt jag vill och får igång honom så kommer ursäkterna... inte nu jag e trött gumman... inte ikväll jag måste fixa allt hemma... nej jag vägrar tro att jag gör något fel... Kanske bäst att skaffa en älskare??

Jag vill ha...

en MAN! Någon som tar emot mig när man faller... någon som vet hur man behandlar en kvinna i sängen...

Jodå det finns gott om människor med snopp som tror sig veta vad vi vill ha... men det handlar inte om vad kvinnor i allmänhet vill ha... vi är alla individer... precis som män. jag vill ha någon som är bra för mig, som tänder mig och som tänder på mig... som tycker om sex - inte bara k****a.  Nu tenderar jag att generalisera men yngre är inte lika bra som de med längre erfarenhet...nä jag menar inte i centimeter. var hittar man sådana män som är kärleksfullt brutala i sängen som man kan få leka med - pilla på - överraska och erfara med?? Som inte sitter fast i porrfilmsmoves eller stön? Om så bara är ett KK - jomen visst kom hit mannen så vi kan leka med varann...!

Sup mig snygg...eller inte...

Senaste halvåret har man ju sprungit runt på stans alla krogar... letandes efter han som e min nästa kärlek... ja jag vet att det är patetiskt att tänka så men singellivet e ju inget för mig. och jag tror visst att jag måste pussa många grodor innan drömprinsen ploppar fram. jag är totalt nördig när det gäller flirtregler på krogen... bara för att man är glad och ler - vill jag inte ligga med vem som helst!!! Jag tycker om att träffa människor - att prata, skratta och träffa nya bekantskaper. Men måste jag ligga med alla? nä och tro inte att bara för att du bjuder mig på en drink ska jag hoppa in i taxin med dig. Och tro inte att jag tycker att du blir snyggare för att du bjuder mig på tre... och jag blir inte snyggare i dina ögon - jag är redan vacker! Och ser du inte det - skaffa glasögon! Jag har ingen tanke på att följa med dig hem när vi båda tittat djupt i diverse flaskor - fyllesex kan man lika gärna vara utan - jag vill ha närvaro i sexet annars kan jag lika gärna ta hand om musslan själv!

får jag chans på dig?

Visst var det så mycket lättare när man var liten... Man visste ju med en gång om man var ihop eller inte och om man svarade nej så var det ju inga sura miner för det. Men nu när man skall kallas vuxen, och man tycker livet skulle vara enklare - genast blev det väldigt mycket svårare....man träffar någon - dejtar men när går det över till ett förhållande???? jag förstår nog inte dom reglerna - om dom finns... i höstas när jag som nybliven singel hängde på krogen bara för att kolla utbudet av upptagna och/eller fria män, råkande jag ju springa på ett par som jag tyckte var intressanta att träffa igen... och ja visst hämnade vi i olika ställningar där man kunde utforska erotiska zoner...men nån tanke på att fortsätta på ett mer seriöst sätt hade i alla fall inte jag. Och gissa om jag blev förvånad när dessa män gör slut... På vaddå? Om man skall göra slut måste det ju finnas något att göra slut på, eller? Och man kanske skall vara överens om att man har ett förhållande? Kanske är jag gammal som inte förstod vilka regler som finns men på den tiden jag var ung och obunden ( typ fem sex år sedan) betydde inte sex vid några tillfällen att man var ihop...

storleken- spelar den nån roll?

Absolut! Det skulle väldigt många svara...  men jag tror att killar faktiskt bryr sig mer om storleken än oss tjejer. Under flera tjejmiddagar har vi diskuterat hur den perfekta petterniklas ser ut... och ja det är olika ... eftersom vi är olika...någon vill ha en modell mindre eftersom man inte vill att livmodern skall möbleras om i magen och placeras vid halsen... någon vill ha en grov stor falukorv att leka med... men allvarligt hur slapp är man i grottan då? Eftersom man har lite erfarenhet - tja av ganska många olika då, kan jag ju tycka att lagom är bäst inte för stor - inte för liten... men det är faktiskt hur man hanterar honom som är det viktiga och japp jag tar hellre en Ford Focus framför en långtradare som skall få parkera i  mitt garage om killen kan använda andra delar av sin kropp för att tillfredsställa mig. Och en pigg modell som kan parkeras ofta och gärna överallt är väl att rekommendera och vad varje kvinna skulle vilja kela lite med.

vänner och bubbel...

När han där där mannen som jag trodde var min stora kärlek ( och jag hans givetvis) försvann ur mitt abfab liv trodde jag att det enda jag skulle göra i flera veckor var att ligga i sängen med täcket över huvudet och lipa som om tårarna aldrig skulle kunna ta slut. Men nä ingen tår kom rullandes nerför kinden - ilskan över smset var så himla mycket starkare och jag gav mig fan på att han är den som skulle ångra att  han lämnade mig. Nä jag är inte för hämnd utan den sitter bara i mitt eget lilla huvud - jag skulle visa att jag kunde vara lycklig UTAN honom. Och tack för att jag har de mest underbara vänner i världen som en kvart efter att han hämtat sina sista prrylar, dyker upp i min hall med bubbel för här ska det firas! Kramar, skratt och fantastisk vänskap!  En måndag eftermiddag firar vi  att jag är singel och att mannen som inte uppskattade mig äntligen" has left the building". Och precis som min mormor skulle sagt - mister man en står det tusen snart utanför dörren... och ja det tog inte många minuter förrän grannen knallar förbi och undrar över skumpadrickandet första dagen på veckan... jodå här firar vi en nybliven singel som behöver ut å rasta sina lurviga på närmsta bar! och vips hade man en dejt till helgen!! tusen tack mormor som är i himmelen för att du skickar en ny underbar bekantskap till mig... bara 999 kvar att pröva... amen!

att skaka banan...

En annan het diskussionsfråga på jobbet har varit om det är okej att skaka banan, spela fickpingis, massera Hedvig.... ja kärt barn har många namn... under tiden man har ett förhållande. Men herregud, lever vi på stenåldern eller??? varför skulle det inte vara okej?? Man kanske tänder mindre på varandra, finns alldeles för lite sagge till själva sexet... man kanske tänker syndiga tankar om andra... men skärp er!!!! Jag pillar väl på plingen när jag vill och min lust för den jag är tillsammans med har väl aldrig tagit skada av det, man somnar kanske bara skönare om man är tillfredställd eller får rastlösheten ur kroppen... är det inte lika för killar då eller? Skaffa dig aptit ute men ät hemma!! Att smeka lianen eller pärlan har väl inget med otrohet att göra, man kanske bara är kåt? Är relationen bra- och själva sexet vad oroar du dig för då- sluta nojja!!

åh, vad du är duktig...

Hade en liten diskussion på jobbet idag om varför män behöver bekräftelse så fort de gör sin del av hushållssysslorna. De av mina kollegor som är gifta, och de som varit menade på att så snart en man lyfter häcken från soffan för att "hjälpa till hemma" behöver han få höra hur duktig han är. Om en man mot förmodan hittar på och avstängningsknappen på dammsugaren som trots allt är en maskin och borde vara en intressant grej för de flesta män, är han sexig - men hallå, bor man kanske inte inom samma väggar? Om en man hänger upp tvätten ( som hans fru tidigare stoppade in i  maskinen) är han fantastisk - men vill han inte ha rena kläder på sig? Ja jag är väl medveten om att många män hjälper till med hemmets sysslor men varför är han mer duktig än sin fru? Det är inte heller sysslornas art som är problemet. Alla par har väl sin överenskommelse för vad  man gör hemma... jag är inte det minsta intresserad av att byta däck på bilen (jag cyklar till jobbet) men om jag skulle göra det förväntar jag mig inte att min man ska börja joddla och göra vågen...får kvinnor lika mycket cred för att maten står på bordet, golvet bonat, eller toaringen fri från gula fläckar... nä det tas liksom mer för givet. jag tycker faktiskt att man borde uppskatta varandra mer - fram för mer rosor i vardagen!!! Alla människor är väl fantastiska som jobbar - kommer hem och brassar på lite mat, fixar och trixar för att vardagen skall fungera utan att se ut som en lortstia. Både kvinnor och män. Men nu glömde jag ju en sak - jag har ju ingen man ( bara på jakt efter en kärleksfull sängvärmare...) så jag fixar ju allt själv. Jag tänker att man ger väl och får - utan att som mina kollegor fjäska för mannen för att han skall hjälpa till. Ett bra ligg brukar räcka för att få en man att fixa frukost i alla fall...

att bli ensam...

Ja det har väl gått ungefär ett halvår sen han, den stora kärleken flyttade, bara tog sitt pick å pack å drog... det som sårade mig var inte att han drog och lämnade mig ensam utan det var alla frågor som inte fick något svar. Jag hade blivit förvarnad, han hade sagt flera månader innan att han inte orkade bo med en så kall idiot till människa som mig, jag var inte bara dum i huvudet jag var lat och passade inte upp på honom och familjen detta trots att jag jobbade dubbelt och skötte hem, barn, matlagning etc och tog initiativ till ett aktivt sexliv (för mig är sex viktigt och jag vill ha det minst en gång om dan...)
Varför kändes det då så konstigt den där dagen när halva garderoben blev tom och Tv (som jag förövrigt inte tittar på) försvann? Jo för att han inte sa det till mig utan skickar ett SMS när jag jobbar att han "lägger nyckeln i brevlådan och flyttar ut idag". jo själva sättet - att en vuxen människa efter fem år inte kan säga det rakt i ansiktet, att han inte kan stå för att han flyttade till henne, att han inte var ärlig... att jag inte hann ställa mina frågor- att jag inte fick veta vad som var anledningen till att han slutade älska...men egentligen var hade jag kunnat gjort annorlunda? Jag gjorde allt jag kunde just då med hjärtat fullt av kärlek... men det räckte inte för honom. Men hur fan vågar man ge sig in i kärlek igen? Jag hoppas att det bara drabbar mig...under tiden ska jag bara njuta av livet...läka mig själv och bara vara och älska mig själv.

Och vart tog min nuvaring vägen??

Eftersom min kropp inte verka tycka om andra hormoner i kroppen än mina egna är det där med preventivmedel ett kapitel för sig.... Nämn ett och jag har testat det - garanterat. Allt utom avhållsamhet... men jag skaffade för några månader sedan, eftersom jag då blev singel, nuvaring. En, enligt gynekologen, liten plastring som man stoppar upp och låter sitta kvar i tre veckor. För det första den är INTE liten även om den går att böja och knyckla ihop för att få in den, för det andra den skaver lite mot kuken när man har sex, för det tredje man ska ju komma ihåg att ta ur den och sätta in en ny... jag erkänner att mitt minne har fått guldfiskgener och därför inte varar i tre veckor, men den här gången kunde jag klappa mig på axeln eftersom jag skrivit in det i kalendern. Uttagningsdagen, idag, stoppar man in ett finger för att kroka på ringen och vips är den ute... men nej ack nej, döm om min förvåning - helt tomt!!!! Vad i hela friden har hänt nu??? Kan man tappa en nuvaring? Och var har jag tappat den??? Hela barnfria påsken har ju bara bestått av fest och sova borta... hos vem kan den vara??? Ska man ringa runt? Och vad säger man då?

apropå... dejtingsajter..

Vilken nyhet... folk är otrogna!!! Som om man inte varit det i typ 1000 år! Eller inte jag då för så gammal är jag ju inte...än. Men herregud bara för att folk använder sig av dejtingsajter typ Viktoria Milan tror man att människor blir mer otrogna då? Som om det inte existerat på ALLA andra sajter... och vad i hela friden tror man händer på krogen varje helg? Eller i kön på Ica... människor möts- känner lite lust- och skuttar glatt i säng!!! Nej jag menar absolut inte att det är okej att vara otrogen och nej det är inte det minsta roligt att bli bedragen... men det händer, varje dag, i varje liten stad eller landsortsby i hela Sverige. Vill man vara otrogen - tja då är man väl det oavsett om det finns nån sajt eller inte. Ja jag har själv blivit bedragen... och har bara lyckats vara trogen i ytterst få relationer... och jag var trogen för att jag ville, för att jag älskade och respekterade den jag var tillsammans med...och för att sexet och själva kärleken var så jävla bra!! Ingen sajt i världen hade fått mig att vara otrogen. Så varför vara upprörd över att folk träffas på nätet - jag har själv hoppat i säng med grannen - inte det smartaste men väldigt behändigt att ha det nära...och ja jag vet att det sårar den man bedrar men det har alltid varit i dåliga relationer jag varit otrogen och då är väl snarare frågan varför stannar man i något som ändå bara är en tidsfråga innan det tar slut...och var går gränsen ( ja jag har passerat alla under min livstid) för otrohet?

hm... det där med att sova...

Läste på aftonbladet att sovställningen kan avslöja hur du är som person...funderade genast på hur, inte jag själv utan mina senaste sängkamrater sover. På rygg med högljudda snarkningar... och vad säger det? Jo enligt aftonbladet menar de att endast 5% sover i "sjöstjärnepositionen",och att dessa fem procent alltid lyssnar på andra och erbjuder hjälp men tycker inte om att vara i centrum. Min tanke är bara oj, jag har nog sovit med de fem procent som bor i min stad och det där med lyssnandet hade de inte i sin egenskapsbank... Jag undrar hur Brad Pitt sover? Själv vill jag ha någon som håller om mig - mer än de första fem minutrarna innan ryggläge intas och nattgrymtningar ekar i mörkret...eller förrestän, just nu inatt bara en man i sängen....vem ska jag ringa???